Saknad
Herregud vad jag saknar sverige. Från att äta magnumglass och chokladbollar på Spaks i Tumba Centrum på sommrarna till att ha snöbollskrig utanför Kunskapsskolan på vintrarna, så saknar jag allt oerhört mycket. Det känns verkligen som det är där jag hör hemma. När jag åkte tillbaka till sverige i somras för första gången på fyra år så kändes ALLTING rätt. Jag kände mig obeskrivligt glad och pigg, och fast jag var oerhört sjuk pga gallblåsan kände jag att jag hade en slags energi som jag oftast inte har. Det var jätteskönt. Stockholm, kompisar som jag inte hade sett på flera år, Heron City, familjens sommarstugor, promenader mitt i natten, segling och grillade vegitariska korvar (lol), knäckebröd, abborre och ungspankaka, Syrianska killen jag inte ville dejta (haha!), dansgolv, sake, mojitos, kubb, kortspel, flygresor, bussresor, tågresor, ALLTING gjorde så att det kändes som jag var i paradiset.. Och allting påminde mig om hur mitt liv var en gång i tiden. Jag tog mitt liv för givet då, känns det som, men som tur var så gjorde jag definitivt inte det i somras.
Jag längtar efter er alla så mycket att det gör ont!
The best summer yet awaits. ;)
haha najs blog layout:P det var ju den jag hade förut xD hihi
texterna är från camp rock ;D Asså jag vet att filmen är lite töntig och skådisarna överdrivna.. MEN låtarna är så SJUKT bra! Så jag skulle kunna se den om och om igen bara därför :P
och så skriver E till mig och säger att han älskar mig, saknar mig och att jag "kick ass" Hur kan jag INTE vilja tillbaka då?! :/
