Oh My Buddha!

Hej,

Jag tänker börja använda min engelska blogg istället. Det blir lite enklare, då kan ni i sverige och dom i usa förstå vad jag skriver. Så om ni vill skriva en kommentar tillbaka, skriv gärna till den istället för jag kommer nog inte kolla så mycket mer på den här! Om ni skriver på den andra så svarar jag på era bloggar! :]

Igår kväll satt jag på min säng i mitt rum (YEAH! :D) med en god koreansk bakelse medans jag kollade på filmen Tenacious D: The Pick of Destiny med bland annat Jack Black. Jag skrattade nonstop och nu förstår jag äntligen exakt vad deras nyare låtar handlar om, dom passade PERFEKT till olika scenerna i filmen. ;)


Och nu ikväll gick jag på bio och såg Bruno som spelas av Sacha Baron Cohen, han som spelade Borat. Jag måste säga att Bruno var ännu mer chockande med tanke på alla offensiva saker som han gjorde och alla i filmen som inte visste att han inte menade alvar (precis som i Borat). Till exempel så ville han intervjua Paula Abdul (en av domarna i American Idol) för att bli en "kändis", och eftersom han inte hade några möbler i sitt "nya hus" som Paula kunde sitta på sa han åt några mexikaner att stå på alla fyra som, ja, stolar. Paula Abdul ifrågasatte inte någonting utan satte sig bara på en mexikan och sen sa att hon älskar att hjälpa folk.. Yeah right! :P Några svarta killar i min ålder (gissar jag) lämnade bion nära början av filmen när Bruno dansade så att snoppen for runt, haha.. Man såg inte honom utan bara snoppen och killarna hade antagligen med sig sina flickvänner och tyckte att de hade sett nog med nakna kroppsdelar (kan man säga låg självförtroende?). Så killarna sprang ut och så följde tjejerna efter ett par minuter senare.


Bra filmer iaf, SE DOM! :) Och Hangover också (vilket jag inte har sett men jag har hört att den är hysterisk).

JUST DET! Någon gång under den kommande veckan så kommer jag att åka och skriva prov... Körkortsprovet! :D Så från och med den här kommande veckan kommer jag att kunna bland annat köra till jobbet! :D YESSS!!!

  I bilden nedan står jag med min nya chef :) Nu ska jag berätta:

Jag, mamma, Shingo och mammas kompis Melissa var och åt på en av dom mest kända japanska resturanger i Atlanta ikväll. Resturangen e ofta med i tidningar, maten är helt underbar och det är bara japaner som jobbar där, skittrveliga dessutom. :) Iaf, ägaren vet vem vi e för vi äter där ibland, så han kom o snackade med oss och sen ville han ta bild med mig (han sätter upp bilder på sig själv och kunder i hallen som leder till badrummet). Efter det sa jag Sushi ga sukii desu vilket betyder "jag gillar verkligen sushi" på japanska (eftersom jag visste att han också var sushi chef) och han blev imponerad och frågade om jag skulle vara intresserad i att jobba där. Tydligen så har han letat efter någon sen i december men har varit försiktig för han vill inte förstöra deras rykte? Jag blev jätteglad för det är en jättestor komplimang att han valde mig, det känns inte som det e sant, e så glad. :)


Huvudservitrisen (?) eller såkallade head waitress pratade också med mig för ägaren ville se om hon skulle godkänna mig. Gud vad jag blev nervös.. Hon är en japansk kvinna i 50 års åldern klädd i en kimono (alla servitriser har på sig sånna) och jag var tvungen att buga och snacka så mycket japanska som jag bara kunde, men det gick bra! :D Så på tisdag ska jag åka in och vi ska prata om mitt schema!

FY FANNN vad glad jag är.. Det är jättesvårt att få jobb just nu (har försökt som fan) men jag lyckades bli erbjuden ett jobb på ett ställe som är mycket bättre än ställerna jag har ansökt till. Och Shingo (mammas man) sa att eftersom jag ska läsa japanska i skolan och jobba på ett ställe där dom talar nästan bara japanska (många av kunderna också) så borde jag kunna lära mig flytande japanska på nolltid :) Vi får väl se hur det går. Jag kanske kommer att ha råd att RESA nästa sommar då! Kanske kanske! :D *hoppas*

 7:45 på morgonen den 24 maj, ungefär 15 timmar efter jag hade åkt ifrån Atlanta befann jag mig helt plötsligt i sverige. Det var en overklig känsla! Nu var jag äntligen hemma i Tumba igen. Dagen började med att jag och Sabrina åkte till Skärholmen och köpte en undulat (hennes föräldrar blev såklart galna först men sen blev dom helt förälskade i den. Framåt kvällen började jag må illa och känna mig helt borta eftersom jag drabbades av jetlag och hade inte sovit alls på nästan 3 dagar, så jag satt i badrummet ett par timmar, INGE KUL, men det konstiga var att hur illa jag än mådde kändes det ändå okej eftersom jag var i sverige. Ingenting skulle kunna förstöra det för mig! :)



Det häftiga var att min kompis Louise som går i samma skola som mig i USA var på besök i Stockholm samtidigt som mig, så vi träffades i Stockholm och åkte till Gamla Stan. Hon är faktiskt 100% svensk och jag träffade henne genom min pappa, och hennes mamma är körledaren i kören jag sjung med förra året.



Några dagar senare fortsatte jag min resa - den gången upp till Båtskärsnäs ungefär en timme ifrån Luleå. Det ligger 30 minuter ifrån Finland så jag hade hoppats på att åka dit men det blev inte av för saker i Finland har tydligen blivit dyra. Men jag njöt i alla fall av Norrbotten, det är så obeskrivligt fint och avslappnande där. Jag sov aldeles för mycket och kände mig ändå trött, och jag gissar på att det är pga friska luften som jag inte är van vid. Släktingar och god mat och fikabröd gjorde allting ännu mer avslappnande, plus att jag fick lite färg (det blev ganska varmt framåt slutet där FAKTISKT!).



Dagen efter jag kom tillbaka ifrån Norrbotten tog Emma studenten! GRATTIS IGEN! :D Jag är så jävla stolt över henne! Det var i alla fall jättekul att få umgås, och så fick jag också träffa Axel, åsa, Ylva, Linnea, Becca, och hennes kille (Mashiboi?).



Två dagar efter det tog Sabrina också studenten! Jag var så stolt!!! :D Kvällen firades med en massa familjemedlemmar, några av hennes kompisar (och bl a fest hos Kakan som också tog studenten), och mycket baileys, vin, champagne, och rom (fick en egen flaska men drack dock inte upp ALLT :P)



Sen blev det dags att dra till Södertälje och träffa några gamla kompisar, bl a Irena, Jean-Paul, Pierre, Lydia, och Fredia (dom första tre är med i bilden nedan). Irena träffade jag och Sabrina i Stockholm för att jag trodde att Lydia menade att hon var i Stockholm C och inte Södertälje, haha, så vi var tvungna att åka ändå tillbaka till Södertälje för att möta henne (han köpa några leggings från H&M då, yeah!). FY FAN vad Irena och Lydia hade förändrats. När jag stod i kön i H&M och Lydia kom in i affären och kollade på mig visste jag ärligt talat inte att det var henne tills hon skrek "BETTAN!!!" och kom och kramade mig. Hon och Irena var mina bästa kompisar i 5:an och 6:an men jag hade inte sett dom sen typ 7:an så det var helt crazy! Sen drog vi och åt någonstans inne i Södertälje Centrum, och Axel jobbar/går i skolan där så när han slutade kom han till oss och sen gick vi alla till Geneta (delen av Södertälje som jag bodde i förut, och Lydia och 90% av min klass i 5:an och 6:an bor fortfarande där). Det kändes helt jävla overkligt att vara där och gå runt i mitt gamla kvarter och skola (Wasaskolan), och det overkligaste av allt var att Axel och Sabrina var där med mig och fick se mitt förflutna. Jag vet inte, men jag får en helt galen känsla när sånt händer, but maybe it's just me? Senare mötte vi Jean-Paul, en gammal klasskamrat och han körde oss hem till en kille som heter Toni (han började i klassen efter jag hade slutat) och en gammal klasskamrat Pierre var där. Sen drog vi till Jean-Pauls bands övningsrum och där fanns mickar men inga instrument så vi drog därifrån och åt, och där var bilden nedan tagen. Efter det drog vi alla och rökte (inte grönt då :P), spelade gitarr (ni vet ju att Axel bad om att få låna en av killarnas gitarrer direkt, haha), och sen blev jag, Axel, och Jean-Paul lite sugna på att klättra... Vilket ni ser längre ner.. What can I say? We're awesome. ;)





Fredagen därpå (12 juni) fyllde Sabrina 20 år! DAMN! Tiden går fort! Det var en skittrevlig kväll som först firades med middag och sen med mycket dans och cider på Toxic! :) Irena föjlde med och Axel också, can you believe it? Den natten (kom hem runt halv 5) sov jag och Sabrina över hos Axel o Emma (men jag tror att Emma redan sov) och vi spelade Guitar Hero, because once again we're the BOSS(ES)!! ;)




På söndag drog jag och Sabrina hem till Ylva där vi också träffade Emma, Martina, Becca, och My. Det blev mest en massa tjejsnack, Uno och te, jättetrevligt. Tack så mycket Martina för att du kom på iden! :) <3



Ja, sent på tisdag kväll (16 juni) drog jag och Sabrina till Danmark för att bo hos mammas bästis Maja i en vecka! Det finns inga ord för att beskriva hur jävla kul det var. Gud vilken upplevelse.. Och jag tror ärligt talat att jag aldrig har mått så bra som jag mådde när vi var där. Knappt någon magbesvär alls, bara en ovanligt avslappnande känsla. Herregud.. Det blev mest lite shopping och en massa sightseeing i några olika städer (Skælskør, Slagelse och Köpenhamn).



Den fredagen drog jag, Sabrina, Maja, och hennes kompis Jan ut till en irländsk krog (YEAH!) där jag drack en mojito, mm.. Kvällen började bra men sen satte sig en äckelgubbe bredvid mig och flirtade och frågade vart jag skulle sen, och jag sa att jag inte visste, och sen sa han att han känner till ett bra disco och jag ignorerade det (Maja hade redan planerat att gå på ett disco men jag hoppades att det inte var samma som den han snackade om!). Maja märkte att jag var lite irreterad så vi drog till discot istället, men 20 minuter senare kom jävla äckel homeboyn till samma jävla våning i discot (finns typ 5 våningar!). Usch FYFAN! Men jag lyckades ignorera honom, och istället kom en kille och ungefär 10 av hans kompisar och presenterade sig för oss (inte alla på en gång förstås haha), och då blev kvällen riktigt rolig. Eller, dvs tills en annan äckelgubbe kom och försökte bära ner Sabrina till dansgolvet och jag slet av hans hand och puttade bort honom och sa "HON VILL FAN INTE!"... Men istället kom han till mig och frågade om jag ville dansa. Då gick jag med på det för jag tänkte att han skulle ge upp på att dansa med Sabrina i så fall men jag hade fel för efteråt gick han tillbaka till Sabrina och pussade henne på pannan. Jävla äckel, fyfan. Haha. Men ändå, fyfan vilken bra kväll det var! Kändes som man var på disco man ser i amsterdam i filmer. :D Vilket påminner mig om att jag vill åka till amsterdam igen.. Vill någon följa med? Lol!

Juste, jag vill lägga till det här: Killen till höger i bilden nedan är gift och det första han sa efter han presenterade sig för oss var, "Jag är gift och är inte här för att dansa, men prata gör jag gärna" och visade oss bilder på hans dotter som han hade på sin mobil. Aww, det finns visst bra killar på jorden, det gäller bara för oss tjejer att hitta dom.





Dagen därpå drog jag, Sabrina, Maja, hennes syster Mette och hennes systers man Christian (som e lika kamerafixerad som jag!) till Köpenhamn och gick runt vattnet på lite sightseeing, och sen drog vi mot centrum (gick typ en och en halv timme från bilen) och träffade Martin, en kompis till mig sen jag var 2 år och han var 5! Då var vi bästa kompisar som jämt lekte med lego och spelade data spel när jag och mamma var på besök i danmark (samma sak när jag var 6 och sen när jag var 12, men det var sista gången jag såg honom). Alla 6 drog till ett speciellt ställe i Köpenhamn och åt buffet (MMM!) och sen drog vi igenom stan till ett ställe som heter Tivoli, det är som deras Gröna Lund.








När jag och Sabrina kom tillbaka från danmark (22 juni) hade jag bara 6 dagar kvar i sverige.. Eller inte ens det, eftersom jag skulle åka tidigt söndag den 28 juni. På torsdagen gick jag och Axel på bio och såg Transformers 2: Revenge of the Fallen (SKITBRA, se den!) och sen tidigt på fredag eftermiddagen åkte vi till Grönan. :) Vi åkte INSANE! FYFAN vad skön den var! Vi åkte nästan allting annat och våran grand finale var Extreme (som vi åkte två ggr, tänkte sluta med en andra åktur på Insane men kön var för lång).




Efteråt stack vi och träffade Axels kompis Sebastian och han tog med sig en tjej som heter Nina, skittrevliga :) Tyvärr hade vi lite bråttom hem för vi skulle åka till Toxic igen men var tvungen att åka hem först. Inte för att jag klagar! Det var så jävla kul! :) Jag blev skitpackad för första gången i mitt liv tack varje ett och ett halvt shot Jäger och ett halvt shot päron vodka (What can I say? I'm a lightweight, som ni kanske märker, men jag klagar inte på det heller!) Min kompis Daniella var också där och hon tog med sig sin tjejkompis, kille, hennes killes lillebrorsa och kusin. Dom stack ifrån Toxic lite tidigare än oss för att dom ville äta men vi klev ändå på samma nattbuss, wtf? När vi sedan kom fram till Tumba centrum träffade vi en packad Johan (haha!), det var kul för jag har inte sett honom sen 2004 och första gången vi såg varandra sen dess var vi packade båda två (visst är vi duktiga?) Sen tog jag, Axel och Sabrina bussen därifrån och gick från busshållplatsen och sjung (eller skrek rättare sagt) Fuck Her Gently, but don't ask me why. Sabrina gick hem till sig och jag gick in i Axels rum och orkade INTE spela Guitar Hero den gången. Istället snackade jag tydligen med Aimee i några minuter på AIM och spelade in en video som jag knappt kommer ihåg att jag spelade in, men kul var det när jag hittade den på datan och kollade på den, hahaha.




Nästa morgon vaknade jag med världens baksmälla (jag är inte van! :S) och visste inte om jag skulle äta eller inte. Sen fick jag höra två låtar som Emma hade skrivit, och som jag faktiskt hade hört hela morgonen när jag låg och halvsov men jag visste inte vad dom var för låtar! SKITBRA ju! Sen drog vi till Ylva för hennes pappa fyllde 50, och då fick man höra några andra låtar.. Så körde vi bland annat kubb och åt skitgod mat. :) Jättetrevlig. Så fick jag chansen att säga hej då till alla förutom Axel, jag drog hem med honom för att fixa några sista låtar på hans iPod och för att packa ner mina saker.


Den kvällen var en av dom jobbigaste kvällarna jag någonsin har haft. Fast jag har varit med om väldigt mycket så sliter det här ändå på hjärtat på ett helt fruktansvärt sätt. Jag vill inte låta emo men jag mötte Sabrina på lilla sträckan hem och precis när Axel vände sig om och vi började gå åt motsattsa håll började tårarna forsa ner och jag önskade mer än någonting att jag kunde vända mig om och springa tillbaka för att krama honom en sista gång, men jag kunde inte. Istället sprang jag in på toaletten när vi kom hem till Sabrina så jag kunde vara för mig själv ett tag. Förra sommaren var det jobbigt att åka men inte alls så här jobbigt. Det kändes som om någonting inom mig hade dött, en viktig och nödvändig del av mig själv. Usch. För längst bak i huvudet tänkte jag, "Här hör jag ju hemma, och jag vet inte när jag kan åka tillbaka till sverige igen, tänk om någon av dom inte känner likadant då, tänk om någonting förändras." Men som tur var så kom Emma och Ally för att hämta ett busskort och gjorde mig lite gladare, det var skönt att kunna prata och umgås med dom lite. <3

Jag vill bara passa på att tacka alla för bästa sommaren någonsin. Ni betyder allt för mig och jag hoppas verkligen att vi ses snart igen! :)

Känslan jag fick när jag åkte hem ifrån sverige kan bäst förklaras som en fruktansvärd öm tomhet som sliter isär både hjärta och mage. Först var man tvungen att säga hej då till Ylva och hennes familj och till Emmas föräldrar och Ally. Sen var det Axels tur, jag hade ju varit med honom ett bra tag men jag insåg inte att jag skulle till andra sidan jordklotet tills det var dags att dra hem till Sabrina igen. Det hela kändes ju helt overkligt i början.. När vi sa det sista ordet och jag vände mig om och började gå med raska steg längst med Sabrina kände jag för första gången hur det stack till i hjärtat och jag kunde inte ge ifrån mig ett enda ord. Hon vände sig aldrig om, jag tror att hon på något sätt förstod att om jag hade försökt att prata så hade det bara blivit fel och hon hade nog inte förstått ett ord. Efter ett tag kom Emma och Ally för att hämta ett busskort, det var skönt så fick man ju prata lite mer med dom och säga hej då igen. :)


Fick knappt någon sömn den natten, utan klev upp skit tidigt och åkte nästan direkt till flygplatsen. När planet lyfte kunde jag inte sluta stirra ut med tanke på att jag inte vet hur länge det kommer att dröja tills jag kan åka dit igen. 8 timmar senare befann jag mig i Chicago och var tvungen att hämta mitt baggage och lämna in det igen efter jag hade gått igenom en massa "customs". Jag tänkte att måste gå igenom så jävla många säkerhetskontroller när man åker till USA, men inte när man åker därifrån. De vill bli av med oss! Iaf, efter ett par timmar var jag klar och kunde ta något snabbt att äta, men på väg till Starbucks och Quiznos träffade jag en kille som hade rest från Amsterdam och skulle åka vidare till Florida och inte hade fått sitt baggage, och inte hade hittat ett sätt att ringa sin familj och meddela dem att han skulle bli försenad, så han fick låna min telefon.



Efter yttligare ett flyg befann jag mig i Atlanta och gick runt och kollade på marken med en enda tanke: Det fanns absolut inget sätt att återvända nu. Det är då man ska ha supernaturliga krafter så att man antingen kan flyga eller bli osynlig. ;) Efter en lång promenad kom jag äntligen fram till baggage claim, men en av mina väskor kom aldrig. :( Det var den största med alla mina kläder, smink, smycken och presenter i, så nu har jag knappt ens några kläder. Det var det sista jag behövde.. Andra gången i sommar liksom. Jag gjorde ju allt rätt och det är jag 100% säker på, after all så fick jag en av mina väskor.. Suuuuuugigt!

Men life goes on, ni ska bara veta att jag hade bästa sommaren hittills med er och jag saknar er så otroligt mycket! Och nu sitter jag här och nästan somnar för jag har varit vaken i över 24 timmar nu, MEN, jag ska skriva mer om sverige sen, ville bara få det här ur mig liksom.. Bye så länge :D

Såhär såg mitt hår ut när det var kort, och jag vill göra något med mitt hår men jag vet inte vad. Ska jag behålla mitt långa hår eller klippa det kortare? :S

Idag var en otroligt bra dag faktiskt. Lång, men bra. Dagen började med att jag vaknade kl 6 på morgonen utav hundvalpen, men jag förlät henne. <3 Lol. Hon är så grymt söt!


Sedan gjorde jag mig i ordning och åkte till skolan, och gick först på engelska lektionen och efter det gjorde jag en antropologi tenta, som gick väl bra, men inte suveränt med tanke på att jag pluggade inför den i 18 timmar i sträck igår (9am - 3am följande morgon). Lite crazy, I know. Sen ringde jag till Sabrina och fick prata med henne i ungefär en timme. Jätteskönt. <3 Sen gjorde jag matteläxor i ett par timmar och efter det stack jag till gymmet på skolan för första gången någonsin. Varför har jag aldrig varit där förut?! Det var jävligt nice. Dom har till och med en stor simbassäng. :)

Efter 45 minuters hård träning gick jag mot tågstationen men bestämde mig för att stanna på gitarrbutiken på vägen dit, och gissa vem som var där då? Den där roliga gubben som jobbar där som jag och Axel snackade med, han som bodde i Hawaii i 4 år. Direkt när jag steg innanför dörren kände han igen mig och hoppade upp ur stolen och sa "HEYYY!" och frågade mig en massa frågor haha, det var skitkul. Jag hann i alla fall snacka med honom i 10 minuter - en kvart och sen gav han mig laktrits som han inte ville ha? Lol! Och sen drog jag hem.

På tåget satt jag och lyssnade på musik jättehögt när jag plötsligt hörde något som lät som en snarkning. Då kollade jag snabbt upp och såg att mer än 50 personer satt knäpptysta och glodde mot motsatta sidan av tågvagnen och sedan började alla att gapskratta. Tydligen satt en svart gangster kille (som såg ut att vara i 20-års åldern) och snarkade så högt att det lät som han satt precis bakom mig fast han satt typ 30 meter bort. Men först såg jag inte honom för han låg nästan ner i stolen, och ett ungt par satt framför honom och killen satt och skrattade ijäl sig och höll för sitt röda ansikte och såg ut som han ville försvinna för antagligen så trodde dom flesta att det var han som snarkade, fast det var killen bakom honom. När vi nästan var framme vid sista stationen (där jag brukar kliva av) satt killen fortfarande och snarkade, högre och högre varje gång (kid you not!) och några människor som satt runt omkring mig frågade om jag hade en kamera så att vi kunde filma honom och sätta det på Youtube. XD Fan. Jag brukar ha med mig min, och när jag inte har den har jag åtminstone min laptop som har en inbyggd webcam, men inte idag. Typiskt.

Men aja, jag är på skitbra humör och jag har desutom inga läxor idag, FINALLY! Så jag ska lära mig att spela några låtar på gitarr eller nåt. :) Cya

Hade nästan 40 graders feber inatt efter jag tog medicin men nu är det 13:13 och jag mår liiiite bättre. THANK GOD. Fattar inte hur man kan liksom orka med en så jobbig kväll men nu är det väl nästan över, för jag lyckades äta något litet för första gången på över 24 timmar. Men inatt hade jag ju högt feber och drömde att Bender från Futurama jagade mig och sen drömde jag om Bart Simpsons hår, WTF?



59 dagar kvar nu! :D

Jag vaknade imorse och insåg att jag hade sjukt ont i magen och det känns nästan som jag ska spy. :( Det är skitskumt. Men jag måste ändå till skolan för att jag måste göra ett stort prov som kallas för Regents' Exam och om jag inte får bra betyg på det så kan inte jag ta studenten om 3 år. Wish me luckkk. Just det, bara 60 dagar kvar. :)

Updatering: Jag åkte inte till skolan, och tur det, för nu är det 9 timmar efter att jag vaknade imorse och jag har fortfarande grymt ont och så har jag dragit slutsatsen att jag har någon slags magsjuka för jag mår också väldigt, väldigt illa. Usch. Får bara försöka orka med tills jag mår bättre, vad annars kan man göra?

Nu kan man äntligen säga att våren har kommit. Visst, det var väl ovanligt varmt i några dagar förra veckan, men utomhus såg det nästan ut som det fortfarande var vinter. Men nu ser det väldigt annorlunda ut! :]


Usch.. Fast det är fint ute så känner jag mig nere. Det känns ovanligt tomt, på ett obeskrivligt sätt. Det är väl sant de här med att glädje inte känns som riktig glädje om man inte kan dela det med andra. Men nu måste jag ju försöka vara positiv!

Jag hade inget skolarbete idag för första gången sen i slutet av februari, THANK GOD! Så jag fick njuta av vädret genom att gå runt i kvarteret med en av våra hundar. Speaking of which, vi kommer att få en ny hundvalp om en vecka! Hell yeah! Jag verkar komma bättre överens med katter (don't get me wrong, hundar gillar mig och jag gillar dom), men jag ser verkligen fram emot att få nya hundvalpen. Hon kommer att flyga hit, haha, och vi måste typ hämta henne från flygplatsen (crazy, I know). Så kom jag också på att Axel landade i Atlanta för exakt en månad sen och jag tänker liksom, fy fan vad tiden har gått fort! Men samtidigt så har det känts som en evighet. Det får gärna kännas som tiden går fort också? Jag vill att det ska bli 23 maj, NU. 63 dagar kvar..

Nu ska jag i alla fall försöka börja på en ny video eller kanske plugga inför körkortsprovet, måste ta jävla körkortet snart ju! Ciao :) 

Okej först och främst låt mig presentera er för Aimee, min kusin och bästa kompis sen hon föddes, för 17 år sen:



Innan jag skriver det jag tänkte skriva så måste jag säga att hon är coolaste tjejen ni någonsin kommer att träffa. Vi föddes båda två i Tallahassee, Florida, men två år efter jag flyttade till sverige så flyttade hon till Oslo, Norge med sin mamma (min moster) och en man som hennes mamma träffade på internet (samma anledning till att jag och mamma flyttade till sverige alltså, haha). Och sen flyttade hon tillbaka till Florida innan mig. Vi har så mycket gemensamt att det inte är sant, men på vissa sätt är vi samtidigt nästan raka motsatser. Jag har lärt mig väldigt mycket för att vara 18 år gammal, och ibland verkar jag kunna hjälpa henne i väldigt svåra situationer tack vare det. Men ofta är hon som en äldre realistisk syster när jag behöver det som mest, som när jag är aldeles för positiv och behöver bli påmind om att livet är en verklighet, inte en dröm.


Just nu försöker hon lära sig svenska (hon kan redan norska) så hon kanske läser det här någongång? Jag vet att du förstår vad jag skriver, Aimee! c:< hahah. Men vi har både två bestämt oss att vi ska flytta till sverige, antagligen samtidigt, om jag nu stannar kvar och blir klar med college. Vid den tiden kommer hon att vara klar med sina två community college år, istället för fyra. Egentligen behöver man inte fyra år om man ska flytta till europa, men aja. Jag tänker gå i fyra år för säkerhetsskull. :)


Men i alla fall, anledningen att jag skriver nu är för att hon har en kille nu! Jag VISSTE att han gillade henne. It was only a matter of time.. Jag är så glad för hennes skull! :D Hon har gillat honom hur länge som helst liksom. WOOOO!!! :D 

Happy Saint Patrick's Day! Dags för lite irländsk öl kanske? I wish, men det får vänta tills nästa år, för nu måste jag skriva klar en uppsats som jag måste lämna in imorgon bitti. Jag tänkte först skriva om hur man gör videos, men så kom jag på att det kanske blir enklare att skriva om något som läraren kan förstå sig på lite bättre, så då började jag att skriva om Gröna Lund. Eftersom hon aldrig har varit där så kan man ju skriva lite bullshit också, men saken är att jag kommer ihåg nästan exakt hur det ser ut. På tal om det, har ni sett nya berg- och dalbanan Insane?

Och på tal om insane-a grejer, Axel fyller 18 år idag. GRATTIS!! Och nu e det bara 67 dagar kvar.. :)

Men nu ska jag i alla fall fortsätta att skriva uppsatsen, bleh, wish me luck... Ciao!